Intersektionell jämställdhetspolitik på nordisk agenda

Den nordiska jämställdhetspolitiken står inför nya utmaningar. Vad händer när, eller om, intersektionalitetsperspektivet slår igenom på bred front? Den frågan stod i fokus när nordiska forskare möttes i Örebro.

NIKK spade symbol-Frågan är högaktuell i Sverige just nu, sade Liisa Husu, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, när hon inledde workshopen i torsdags.
Samma vecka presenterades Sveriges jämställdhetspolitiska utredning, som bland annat föreslår ett tydligare intersektionellt perspektiv i jämställdhetspolitiken. Utredningen rekommenderar också att regeringen ska etablera en jämställdhetsmyndighet.

– Om det innebär att kön hanteras separat skulle det kunna ses som en tillbakagång från ett integrerat till ett separerat perspektiv. Samtidigt är bildandet av en jämställdhetsmyndighet ett stort och viktigt kliv framåt och något vi forskare på fältet länge har argumenterat för, sade docent Sofia Strid, forskare vid Örebro universitet, Centrum för feministiska samhällsstudier.
Hon ingår i det nordiska forskarnätverket som arrangerade workshopen. De vill skapa utrymme för en diskussion om den ökade komplexiteten i jämställdhetspolitiken. Ett 20-tal forskare från olika länder deltog under workshopen i Örebro.

Johanna Kantola, genusforskare vid Helsingfors universitet, beskrev läget i Finland.
– Vi har en jämställdhetspolitisk kris, sade hon.

Uttalandet kan tolkas som en retorisk blinkning till regeringen. Johanna Kantola beskriver det som att regeringen motiverar nedskärningar i offentlig sektor genom att hänvisa till just olika kriser. Den ekonomiska krisen, krisen i EU och flyktingkrisen görs till argument för att spara i offentlig sektor, menar hon. Regeringen vill bland annat försämra villkoren i samband med sjukfrånvaro och sänka ersättningen till anställda som jobbar obekväma tider, vilket ofta är lågavlönade kvinnor i offentlig sektor.
– Det enda positiva i Finland just nu är det växande motståndet, sa Johanna Kantola.
Hon berättade bland annat om det forskarledda initiativet där 88 professorer protesterade offentligt mot regeringens programutlysning som konstaterade att kvinnor och män i Finland är jämställda, men där jämställdhetsfrågor annars lyste med sin frånvaro. Johanna Kantola beskrev också hur finska fackförbund har mobiliserat mer aktivt kring jämställdhetsfrågorna:
– Många personer som aldrig tidigare har varit del i den feministiska rörelsen har börjat engagera sig.

Hege Skjeie, professor vid Universitetet i Oslo, beskrev några utmaningar med intersektionalitetsperspektivet. Foto: Charlie Olofsson

Hege Skjeie, professor vid Universitetet i Oslo, beskrev några utmaningar med intersektionalitetsperspektivet. Foto: Charlie Olofsson

Workshopen i Örebro inleddes på torsdagen och fortsatte under fredagen. Hege Skjeie, professor i statskunskap vid Universitetet i Oslo, beskrev några av utmaningarna som följer i och med det teoretiska skiftet från jämställdhet till ett breddat fokus på jämlikhet och antidiskriminering. Hon ser till exempel att olika grupper slår vakt om sina egna intressen.
– Det finns en rädsla för att den egna gruppen ska missgynnas, sade hon.
De grupper som har längst historia av organisering och starkast lagstadgat skydd upplever sig ha mest att förlora på att andra diskrimineringsgrunder lyfts fram, fortsatte hon och gav ett färskt exempel från Norge. Där diskuteras möjligheten att införa en integrerad antidiskrimineringslag vilket vissa kvinnoorganisationer motsätter sig.
Sofia Strid konstaterar att de nordiska länderna delvis har gått olika vägar när de har utformat sina diskrimineringslagar. Sverige har till exempel en lag i linje med förslaget som diskuteras i Norge medan Finland har en diskrimineringslag och en jämställdhetslag parallellt.
– Vi behöver få bättre kunskap om vad olika modeller får för konsekvenser. Vad har lagarnas utformning för inverkan på jämställdheten, klassystemet och hbtq-personers rättigheter? Det behöver vi undersöka, sade Sofia Strid.
I sin forskning är hon särskilt intresserad av hur intersektionalitetsperspektivet har tagits emot av civilsamhället.
– Det är intressant att titta på hur olika organisationer hanterar diskrimineringsgrunderna. Vi ser till exempel att många feministiska organisationer försöker inkludera olika diskrimineringsgrunder samtidigt som de sätter kön lite över de andra.

Både Sofia Strid och Hege Skjeie tycker att det saknas exempel på hur intersektionalitets-perspektivet kan omsättas i politiska förslag och praktiskt jämställdhetsarbete. De nämner organiseringen av diskrimineringsombudsmannen som ett exempel där den intersektionella analysen har lett till konkret förändring. Norge var först i Norden med en gemensam ombudsman och senare har andra nordiska länder genomfört reformer i samma riktning.
Genom att forskare från olika nordiska länder träffas och diskuterar tror Sofia Strid att det blir lättare att förstå hur intersektionalitetsperspektivet har påverkat den förda politiken och villkoren för olika grupper. Samarbetet fortsätter och forskarnätverket diskuterade under workshopen idéer för framtida gemensamma projekt som bygger på nordiska jämförelser.
– Vi behöver se vad det finns för olika vägar att gå och undersöka vilka vägar som har fungerat.

Bård: alla färger

Den här texten ingår i artikelserien Nordiskt jämställdhetssamarbete i praktiken 2014, som berättar om de projekt som fick medel genom Nordisk stödordning 2014.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet