Jämställdhetsindex sätter press på EU:s regeringar

EU-länderna har långt kvar till jämställdhet visar ett index som offentliggjordes 25 juni. De nordiska medlemsländerna toppar listan men segregeringen på arbetsmarknaden drar ner betyget.

Norden. Illustration Emma Hanquist

Norden. Illustration Emma Hanquist

I indexet, som presenterades den 25 juni, ligger Sverige i topp tätt följt av Finland och Danmark. Indexet har tagits fram av Europeiska jämställdhetsinstitutet, Eige, på uppdrag av Europeiska kommissionen. Inom flera områden har de nordiska medlemsländerna klart bättre resultat än genomsnittet för EU.
– Att de nordiska länderna ligger i topp betyder det inte att det råder jämställdhet. Det kan snarare kopplas samman med en bristande utveckling i många andra länder, säger Lenita Freidenvall, forskare vid Stockholms universitet och sekreterare i den svenska regeringens jämställdhetspolitiska utredning.

Lägre livsinkomst för kvinnor

De nordiska länderna får höga poäng inom området politisk representation. Här är gapet mellan kvinnor och män inte så stort, men arbetslivet och näringslivet präglas fortfarande av stor ojämställdhet. De ekonomiska villkoren ser olika ut för kvinnor och män och det hänger tätt ihop med villkoren i arbetslivet, menar Lenita Freidenvall. Kvinnors arbetstider har förlängts och kvinnors utbildningsnivå är generellt högre än mäns. Ändå har löneskillnaden mellan kvinnor och män minskat mycket lite, konstaterar hon. Kvinnor är dessutom undersysselsatta i större utsträckning än män och tar ut merparten av föräldraledigheten.
– Sammantaget ger detta lägre livsinkomst och därmed lägre pensioner för kvinnor. Det tycks vara ett genomgående problem i de nordiska länderna.

Könssegregerat i det nordiska arbetslivet

Den bristande jämställdheten i arbetslivet hänger bland annat ihop med könssegregeringen, menar Lenita Freidenvall. För att få en bild av hur segregerad arbetsmarknaden är i olika EU-länder har Eige jämfört hur stor andel av kvinnor respektive män som är anställda inom områdena utbildning, sjukvård och socialt arbete. Siffrorna för Sverige visar att 43,4 procent av de tillfrågade kvinnorna arbetar inom dessa områden. Siffran för män ligger på 11 procent.
– Vi ser att kvinnor i viss utsträckning har brutit in i mansdominerade yrken, men män har inte på motsvarande sätt brutit in i kvinnodominerade branscher, säger Lenita Freidenvall.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden är en faktor som drar ner betyget för de nordiska länderna. En annan faktor är underrepresentationen av kvinnor i bolags- och bankstyrelser. Dessutom finns stor ojämställdhet i fördelningen av det obetalda hushållsarbetet. I Finland uppger 72 procent av kvinnorna att de utför hushållsarbete varje dag under en timme eller mer. För finska män ligger siffran på 39 procent.

Stora skillnader mellan EU-länderna

Lenita Freidenvall. Pressbild

Lenita Freidenvall. Pressbild

Eiges index är sammanställt utifrån könsuppdelad statistik från år 2012. Kvinnors och mäns villkor har bedömts utifrån kategorier som arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Varje land har poängsatts utifrån hur litet gapet är mellan kvinnor och män inom de olika kategorierna. Poängen har sedan räknats ihop för att ge en samlad siffra över jämställdheten i landet. Siffran 100 innebär att ett land är jämställt. Sverige toppar listan med 74,2 poäng följt av Finland med 72,7 poäng och Danmark med 70,9 poäng. Snittet för EU ligger på 52,9. Längst ner finns Rumänien med 33,7 poäng.
– Indexet avslöjar att det finns stora skillnader mellan EU-länderna. Det går inte att ge en samlad bild att läget i EU och det finns inte heller en lösning som är giltig för alla länderna, säger Lenita Freidenvall.
Hon tror att indexet kan bidra till att sätta press på EU-ländernas regeringar.
– Mätningarna skildrar utvecklingen över tid och visar de mörka fläckarna. Här kan regeringarna se vilka områden de behöver prioritera, säger hon.

Marginell förändring sedan förra mätningen

Det är andra gången Eige presenterar indexet och för EU som helhet syns en marginell förbättring jämfört med siffrorna som presenterades för två år sedan. Finland har fått en något bättre poäng medan siffrorna har sjunkit en aning för Danmark och Sverige.
– Man kan inte lita blint på att utvecklingen ska gå framåt. Det är en viktig lärdom. Det krävs aktiva åtgärder och politiska prioriteringar om det ska hända någonting, säger Lenita Freidenvall.
Samtidigt betonar hon behovet av att inte bara jämföra skillnader i livsvillkor mellan kvinnor och män.
– Vi måste också synliggöra skillnader inom grupperna kvinnor och män. Vi behöver till exempel titta särskilt på invandrade kvinnors situation och möjligheter till inkomst och heltidsjobb, säger hon.

Behovet av att synliggöra fler faktorer än kön lyftes även i samband med publiceringen av den förra upplagan av indexet, år 2010. (Se artikeln ”Nytt jämställdhetsindex avslöjar EU-ländernas brister”) Tvärande faktorer tas upp i en del Eiges index, men siffrorna där påverkar inte det sammanvägda resultatet för respektive land. I nästa index, som kommer år 2017, ska Eige lägga särskild vikt vid dessa tvärande faktorer, skriver de i rapporten till årets index.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet