Könsuppdelad arbetsmarknad leder till deltidskultur

Den könsuppdelade arbetsmarknaden är en av de största orsakerna till att kvinnor arbetar deltid i Norden i högre grad än i övriga Europa. Det framkom på ett seminarium som NIKK anordnade under Nordiskt Forum i Malmö.

Cathrine Egeland och Ida Drange. Foto: Josefine Alvunger

Cathrine Egeland och Ida Drange. Foto: Josefine Alvunger

Sysselsättningsgraden på arbetsmarknaden för kvinnor i Norden är hög om man jämför med de andra europeiska länderna. Men andelen kvinnor som arbetar deltid är också högre än i de flesta andra länder. Norge ligger högst.

– Den ekonomiska situationen i Norge betyder en del. Många norska kvinnor behöver inte arbeta heltid, eftersom de mansdominerade branscherna, till exempel oljeindustrin, har så höga löner, sa Cathrine Egeland som tillsammans med Ida Drange ska ta fram en rapport om deltid för NIKKs räkning.

Men orsakerna till att kvinnor jobbar deltid i högre grad än män ligger också i vem som är ansvarig för familj, barn och hemarbete samt i organisering av arbetet i familjer där föräldrarna är olikkönade.

Deras studie visar också att det inte är främst kvinnors höga sysselsättningsgrad i Norden som ligger bakom den höga andelen deltidsarbetande bland nordiska kvinnor.

– Det är den könsuppdelade arbetsmarknaden – att kvinnor arbetar i vissa sektorer och män i andra. Och i de kvinnodominerade sektorerna har det skapats en deltidskultur. Arbetsgivarna kräver flexibilitet på ett annat sätt än i de manliga sektorerna.

Johan Dahl. Foto: Josefine Alvunger

Johan Dahl. Foto: Josefine Alvunger

På Färöarna arbetar kvinnor deltid i mycket hög grad – cirka 51 procent, enligt jämställdhetsministern Johan Dahl. Han ansåg att det är ett stort jämställdhetsproblem.

– Det återspeglar maktstrukturerna i samhället och det leder till att vi inte kan ta till vara på den kompetens som finns. Det leder också till att kvinnor hamnar i ett beroendeförhållande och kan riskera att behöva bli försörjda genom hela livet.

På Färöarna jobbar 20 procent av den manliga arbetskraften dessutom utomlands. Det är svårt för de färöiska arbetsgivarna att konkurrera med till exempel lönerna i den norska oljeindustrin.

I Finland skedde en liknande utveckling under 70-talet, då många finnar flyttade till Sverige för att jobba på grund av bättre anställningsförhållanden. Tapio Bergholm, seniorforskare, fackförbundet FFC/SAK i Finland, menar dock att det är en av två historiska orsaker till att kvinnor i Finland faktiskt idag arbetar deltid i mycket mindre omfattning än i de övriga nordiska länderna – endast 15 procent av kvinnor arbetar deltid där. Den andra historiska orsaken är andra världskriget.

– Dessa två historiska skeenden ledde till en arbetskraftsbrist i Finland, vilket innebar att kvinnorna behövdes på arbetsmarknaden på heltid. Därför har det inte skapats en deltidskultur på den finska arbetsmarknaden på samma sätt som i de andra nordiska länderna.

I Sverige är deltidskulturen i de kvinnodominerade branscherna dock stark. Över hälften av LO-kvinnorna arbetar deltid.

– En av LO:s viktigaste prioriteringar är att man ska kunna ha råd att skilja sig. Många LO-kvinnor har inte det. Dessutom är de kvinnodominerade branscherna präglade av otrygga anställningar och dåliga arbetsförhållanden. Vi måste ha en rätt till heltid, men också se till att man ska kunna orka arbeta heltid på de arbetsplatserna det handlar om. Det är en oerhört viktig jämställdhetsfråga, sa Joa Bergold, utredare, LO, Sverige.

Ett annat problem är de oregelbundna arbetstider som finns i de kvinnodominerade branscherna.

– Kvinnor inom LO-yrken arbetar ofta kvällar och helger. Vi behöver en barnomsorg som är mer flexibel. Nästan en tredjedel av LO-kvinnorna har svårigheter att jobba heltid på grund av öppettiderna på förskolan.

Under seminariet diskuterades det också huruvida det är deltiden som är ett problem – eller om det faktiskt handlar om att ändra den manliga normen heltid, exempelvis genom att se över möjligheterna till en generell arbetstidsförkortning. En sådan lösning behöver dock också en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv, menade Tapio Bergholm:

– I Finland har vi dåliga erfarenheter av förkortandet av arbetstid på 80-talet. Kvinnor och män använde sin förkortade tid på olika sätt. Kvinnor förkortade alla arbetsdagarna så att de kunde ta hand mer om hushållsarbete och barnen, medan männen föredrog att förkorta arbetstiden exempelvis en hel arbetsdag, som de använde till sina egna fritidsintressen.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet