Kvinnligt nätverk för ekonomisk jämställdhet

Lön efter kön och pensioner som det inte går att leva på. Det är verkligheten i Norden i dag. Nu går flera kvinnoorganisationer ihop för att väcka debatt om ekonomisk jämställdhet.

NIKK spade symbolKvinnors ekonomiska villkor har förändrats i grunden på bara några decennier men än har man inte nått målet i de nordiska länderna.
– Ekonomisk jämställdhet är inget lyxproblem. Det är en nyckelfaktor om vi vill komma vidare i jämställdhetsarbetet, säger Louise Lindfors, ordförande på Fredrika Bremer Förbundet.

Varför startade ni projektet?
– De ekonomiska frågorna är den springande punkten i det nordiska jämställdhetsarbetet. När World Economic Forum mäter jämställdheten i olika länder (i den årliga Global Gender Gap Report) hamnar de nordiska länderna högst upp, men mätningen visar också att vi har brister. Vi får höga poäng för representation, till exempel inom politiken, men på det ekonomiska området hamnar vi längre ner i rankningen.

Varför rankas vi lägre på ekonomiområdet?
– Kort kan man säga att män tenderar att ha mer pengar att röra sig med jämfört med kvinnor. Det beror på olika saker. Var tredje kvinna jobbar deltid men bara var tionde man. Kvinnor tar ut 74 procent av föräldradagarna och vabbar mer än män. Dessutom har vi löneskillnaderna. Mäns arbete värderas högre än kvinnors.

Vad krävs för att de nordiska länderna ska nå ekonomisk jämställdhet?

Louise Lindfors. Foto: Henrik Peel

Louise Lindfors. Foto: Henrik Peel

– Vi måste utjämna löneskillnaderna och ta ett jämställt ansvar för familjen och hemmet. Den enskilt största jämställdhetssatsningen i Sverige är införandet av pappamånaden. Det vet alla och då borde man också kunna inse att här går det att ta snabba steg vidare mot jämställdhet. Politikerna är rädda för att skriva folk på näsan, men det handlar snarare om att kommunicera vad som är det förväntade. En delad föräldraförsäkring skulle signalera att det ”normala” är att dela jämt.

Ni talar om ekonomisk utsatthet. Leder den bristande jämställdheten verkligen till så allvarliga ekonomiska konsekvenser?
– Ja. Det märks till exempel extra tydligt bland äldre. I Sverige lever omkring 225 000 pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. Merparten av dem är kvinnor. Gränsen går vid 10 400 kronor före skatt och det finns pensionärer i Sverige som ligger långt under det. Det finns olika faktorer som påverkar en individs ekonomiska situation, men kön har stor betydelse. Ibland framställs det som att vi är så nära jämställdhet i Norden att vi kan nöja oss. Det tycker verkligen inte vi.

Tycker ni att det är svårt att nå ut med de här frågorna?
– Det är ett komplext tankegods så jo, det är en kommunikativ utmaning. Vi har vilda planer på hur man kan förklara utan att det blir pekpinnar. För att nå ut brett tror jag att vi behöver hitta ambassadörer. På Fredrika Bremer Förbundet har vi till exempel samarbetat med komikern Bianca Kronlöf. Självklart når hon fram på ett annat sätt än vi som jobbar på förbundet.
Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet