Kvinnorna lämnar Grönland

Kvinnorna flyttar och männen stannar kvar. I princip samma glesbygdsproblematik finns över hela Norden - men på Grönland handlar det om nationens överlevnad. Landets befolkning, som motsvarar ungefär den svenska staden Falun, beräknas minska fram till år 2040. Hur kan trenden vändas?

Far och son

Carl och Qannaquaq Jakobsen.
Foto: Susanne Walström

Tusentals isberg guppar i Diskobukten på Grönlands västkust. Här, cirka 25 mil norr om polcirkeln, ligger staden Ilulissat. Det är Grönlands tredje största stad och främsta turistmål, ändå bor här bara cirka 4 500 invånare. På en bänk i solen sitter den pensionerade sjömannen Karl Lindeman. Han har jobbat till havs hela livet och var den första grönlänningen på Sydpolen. Under en period var han gift med en kvinna från Finland. I dag lever han själv.
– Om dagarna brukar jag ofta ta båten och fiska eller jaga kanadagäss ute i naturen. IIulissat är kustens pärla, säger Karl Lindeman.
Han beklagar att många kvinnor lämnar Grönland.
– Vi är inte så många här, så det är sorgligt när de unga tjejerna flyttar. De borde stanna. Allting blir så dyrt på Grönland eftersom vi är sådan liten befolkning som bidrar till statskassan.
Även Qannaquaq Jakobsen, 19 år, och hans far, Carl Jakobsen, bor i Ilulissat. De har varit ute och jagat säl på förmiddagen. Qannaquaq följer ofta med sin pappa ut på havet. 19-åringen har inga direkta planer för framtiden, förutom att han vill fortsätta med fiske.
– Jag kommer att stanna här. Just nu är jag singel, men jag tror inte att det är något problem att hitta en tjej.

Flyttmönster kan kopplas till genus

Grönland blev under 1700-talet en dansk koloni. På 1950-talet integrerades ön som del av Danmark. Den danska arbetskraftsinvandringen tog fart, bestående av framförallt män som skulle bygga upp och modernisera Grönland. De som reste tillbaka hade ofta sällskap av en grönländsk kvinna. Än idag består detta flyttmönster. I de mindre samhällena på Grönland är huvudnäringarna typiskt manliga yrken som jakt och fiske. Långa avstånd och bristande kommunikationer gör att det är svårt att erbjuda alla en fullgod service. De som drömmer om ett annat liv flyttar. Och det är framförallt kvinnorna som inte kommer tillbaka efter avslutad utbildning. Forskare vid Centre for Equality, Diversity and Gender (EDGE) vid Ålborgs universitet i Danmark har tagit fram en tvärnordisk forskningsrapport på glesbygdstemat på uppdrag av Nordiska Ministerrådet.
– Det är tydligt att det finns en koppling till genus när det gäller denna fråga. Förväntningarna på kvinnor och män är olika när det gäller utbildning och flyttmönster, säger Stine Thindemann Faber, genusforskare.
Enligt EDGE:s rapport har unga män ofta starkare anknytning till platsen de kommer ifrån, och uppskattar det lokala utbudet av aktiviteter. Kvinnorna upplever att det finns mer möjligheter för dem i städerna.

Dyrt och svårt att få bostad

Camilla Lennert Kleeman, 28 år, studerar vid universitetet i Grönlands huvudstad Nuuk. Hon tror att det finns flera orsaker till att kvinnorna lämnar Grönland och inte kommer tillbaka. En är utbildningsmöjligheterna, som är begränsade.
– Dessutom är det väldigt svårt och dyrt att få bostad här och långa köer till barnomsorg. Det gör det komplicerat om man exempelvis vill flytta tillbaka med sin familj.
Hon menar att det ofta är enklare för folk som kommer utifrån att få bostad och förskoleplats. Att vara student ger också fördelar, eftersom regeringen vill uppmuntra högre studier.
Niviaq Korneliussen, författare från Grönland, nämner ytterligare anledningar till varför kvinnor flyttar: allt är dyrt och det finns få kvalificerade jobb. Hon menar att Grönland måste bli mer attraktivt för utbildade kvinnor.
– Sänk priserna och skapa mer möjligheter för kulturarbetare att verka här på Grönland. Idag är det är svårt att hitta aktiviteter om man är intresserad av ett visst ämne. Jag hittar exempelvis inga författarkvällar eller bokuppläsningar.

Politiker vill locka gruvbolag

Enligt Martha Lund Olsen, Grönlands jämställdhetsminister, har kvinnor idag högre utbildningsnivå än män. Allt fler grönländska kvinnor ses på höga poster i samhället. Samtidigt flyttar många välutbildade på grund av bristen på kvalificerade jobb.
– Vi försöker skapa nya arbeten här på Grönland genom att locka företag som vill starta gruvdrift eller utvinna olja. På så sätt skulle de välutbildade kvinnorna komma i sysselsättning.
Hon menar att utländska investerare och nya arbetstillfällen även skulle ge mer till statskassan, där det idag är ett underskott. Pengarna behövs för bostadsbygge. På Grönland finns det inga privata fastighetsbolag. De senaste 60 åren är det staten som byggt bostäder till invånarna. Det är dyrt, inte minst för att byggmaterial som trä måste importeras. Privatpersoner har sällan råd.
– Det är väldigt ont om bostäder för folk som vill flytta hit. Många grönlänningar står i kö för att bo i hyresrätt och lägenheterna räcker inte till.

Ett mer tolerant Grönland

Asii Chemnitz Narup

Asii Chemnitz Narup
Foto: Susanne Walström

Forskning visar att kvinnorna ofta upplever könsrollerna som mer moderna i städerna, jämfört med på mindre orter. Om det är en orsak till varför grönländska kvinnor väljer att lämna ön är inte kartlagt. Men det urbana livet ger ofta större möjligheter att bryta mot könsnormen. På Grönland har könsrollerna historiskt sett varit traditionella. Männen har jagat, medan kvinnorna skött hemmet. Heteronormen och den sociala kontrollen har varit stark. Men på senare år har detta börjat förändras. Prideparader har lockat tusentals människor ut på gatorna. I maj antog det grönländska parlamentet – helt enhälligt – könsneutral äktenskapslagstiftning. Nuka Bisgaard, öns enda offentliga transperson, har vid flera tillfällen arrangerat Pridefestival i huvudstaden Nuuk. Hon förklarar den stora uppslutningen med att folk är nyfikna.
– Jag tror att människor här vill leva modernt och ge plats år det nya.
Nuka Bisgaard har själv turnerat som dragqueen med sin show längs kusten – i kampen för att skapa ett mer tolerant Grönland. I våras var det premiär för dokumentärfilmen om Nuka Bisgaards liv. Många grönlänningar har reagerat på showen och filmen. Framförallt är det män som vill prata.
– Det verkar som att jag öppnat någon slags dörr. Min show visar att man kan vara på andra sätt och det väcker mycket funderingar, säger Nuka Bisgaard.
Även borgmästaren i Nuuk, Asii Chemnitz Narup, är engagerad i lhbtq-frågor. Enligt henne handlar lhbtq-kampen om att skapa ett samhälle där alla får plats, oavsett kön eller sexuell läggning.
-Vi är i en fas där vi går från fiskesamhälle till ett modernt samhälle. De som pluggar utomlands och flyttar hem har en mer global livssyn. Jag vill att Grönland ska vara ett samhälle med högt i tak där vi kan leva tillsammans, säger Asii Chemnitz Narup.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet