Lag och rätt i Norden i fokus för nytt jämställdhetsprojekt

Rättens förmåga att skapa jämställdhet står i fokus när nordiska forskare möts i Umeå. Att lagstifta fram jämställdhet har gett framgång i Norden men alla länder har inte gått samma väg.

NIKK spade symbolI Sverige och Norge har politiker varit aktiva i att lagstifta för jämställdhet. I Finland och Danmark har de varit mer avvaktande.
– Här är de nordiska länderna lite olika, säger Monica Burman, docent i straffrätt vid Umeå universitet.
Hon och kollegorna på Juridiskt Forum är huvudarrangörer för en nordisk konferens om rättens roll i främjandet av jämställdhet.

Konferensen ska hållas till våren. Hur långt har ni kommit i planeringen?
– Vi ska snart skicka ut inbjudan så vi är igång. Ett viktigt inslag under konferensen är att vi ska ha två nordiska paneler med professorer från olika länder. Alla forskar inom rättsvetenskap med tydlig genusprofil. Jag tror att det kommer bli riktigt intressanta samtal.

Monica Burman. Foto: Pressbild

Monica Burman. Foto: Pressbild

Vilken betydelse har lagstiftningen för jämställdheten i Norden?
– Den har stor betydelse. Politiker har använt rätten för att skapa eller uppmuntra till jämställdhet. Alla de nordiska länderna har till exempel avskaffat sambeskattningen för att främja kvinnors deltagande i arbetslivet. I Sverige gjordes det redan på 1970-talet och det ansågs mycket radikalt. I många EU-länder räknar man fortfarande ihop inkomsten för gifta par.

Kan du berätta mer om skillnaderna mellan de nordiska länderna?
– Vi kan ta lagstiftningen om misshandel i nära relationer som exempel. Tidigare påbörjade polisen ingen utredning om den misshandlade inte själv anmälde sin partner. Detta ändrades i Sverige år 1982 men i Finland fanns den gamla lagen kvar betydligt längre. Det finns flera sådana exempel och i grunden handlar det om hur länderna värdesätter jämställdheten. Tycker man att det behövs rättsliga åtgärder? Särskilt i Norge finns en stark tro på att jämställdhet kan uppnås med lagstiftning. Den norska lagen om kvotering till bolagsstyrelser är ett exempel.

Vilka teman kommer att lyftas under konferensen?
– Det avgörs delvis av vilka abstracts vi får in. Vi kommer att ha två internationella key notes. Rosemary Hunter från Queen Mary University i Storbritannien har fokus på familjerätt och våld i familjen. Kathleen Lahey från Kingston University i Kanada kommer att tala om ekonomiska frågor som hur vi tar in skatter och hur vi distribuerar välfärd. Genom ett av panelsamtalen kommer vi också att sätta extra fokus på genus och rätt i Arktis.

Varför är det viktigt att träffa andra nordiska forskare?
– Vi behöver få inspel från varandra. Det är så vi kan hitta nya forskningsfrågor och komma vidare inom våra olika områden.
Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet