Makthandbok mot vardagsrasism

I Interfems makthandbok delar antirasistiska feminister med sig av sina bästa verktyg mot sexism och rasism. Ett nordiskt samarbete har mynnat ut i en finsk upplaga och kanske blir det fler böcker framöver. - När rasisterna organiserar sig måste vi också göra det, säger Kristin Tran.

NIKK spade symbolKristin Tran är aktiv inom den svenska organisationen Interfem och samordnar arbetet med Makthandbok – för unga feminister som (be)möter rasism och sexism i föreningslivet. Där berättar antirasistiska feminister om sina strategier och ger konkreta tips på hur härskartekniker kan avvärjas.
– Metoderna är ganska rakt på vilket gör dem väldigt användbara.

Varför är det viktigt med nordiskt samarbete kring antirasistisk feminism?
– Vi ser hur akut läget är i våra länder och hur mycket vi har gemensamt. Det finns stor kunskap i olika organisationer och jag tror att vi kan göra mycket tillsammans. Just nu håller vi på att etablera kontakter med aktivister i Norden och Estland. I juni har vi en nätverksträff i Skåne som riktar sig till unga. Det blir ett sommarläger för rasifierade ungdomar som vill arbeta mot rasism och sexism.

Kan du berätta mer om makthandboken?
– Den är unik genom att den skrivs av personer som själva upplever rasism. Det är hinder och diskriminering man möter i föreningar och organisationer som står i fokus, men tipsen går också att applicera inom till exempel arbetslivet och politiken. Boken beskriver vardagliga erfarenheter av rasism och kan hjälpa läsarna att sätta ord på sina egna upplevelser.

Varför är det viktigt att sätta ord på sina upplevelser av rasism?
– Det är viktigt för att vi inte ska lägga problemen på oss själva. Ibland kan det kännas som att det är du själv som inte lyckas få fram det du vill säga, men rasismen finns i strukturerna och påverkar hela samhället. Först när vi organiserar oss med andra kan vi lyfta de antirasistiska frågorna och få en förändring.

Illustration: Emma Hanquist

Illustration: Emma Hanquist

Ni arbetar med en finsk upplaga av makthandboken. Hur kommer det sig?
– Det var en grupp finska aktivister som hade läst den och bjöd in oss att berätta om den. Vi såg att vi har hur mycket som helst att samarbeta kring. Jag skulle inte säga att rasismen är starkare i Finland än i Sverige, men det finns ett stort behov av en sådan här bok, inte minst inom den feministiska rörelsen. Om det ska bli en bred politisk rörelse måste de antirasistiska frågorna lyftas.

Hur kommer den finska boken att skilja sig från den svenska?
– Finska aktivister ska skriva sin egen historia och lyfta fram sina antirasistiska och feministiska förebilder. Finland och Sverige har, precis som andra nordiska länder, liknande politisk utveckling med Sannfinländarna och Sverigedemokraterna, men rasismen tar sig också olika uttryck. I Finland finns till exempel en påtaglig rasism mot personer med ryskt och estniskt ursprung som vi inte har uppmärksammat lika mycket i Sverige. Det är viktigt att ta hänsyn till de olika kontexterna samtidigt som vi måste se hur rasismen är ett europeiskt och globalt problem.

Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet