Många vill säga sitt om jämställdheten

Förr var jämställdheten alltid röd. Nu kan den vara blå och kanske till och med brun. Vad händer när fler vill vara med och bestämma vad jämställdhet ska innebära? Det undersöker forskare, politiker och praktiker i ett nytt nordiskt nätverk.

NIKK spade symbolUnder fyra seminarier diskuteras utmaningar och möjligheter inom den nordiska jämställdhetspolitiken och i det praktiska jämställdhetsarbetet. Ulf Mellström, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet, är samordnare för nätverket. Han ser hur en allt mer komplex jämställdhetspolitik har vuxit fram i Norden.

På vilket sätt har det blivit mer komplext?
– Tidigare definierades jämställdhet utifrån en statsfeministisk ram och begreppet var nära sammankopplat med välfärdsstaten. Nu ser vi en form av näringsfeminism som har fokus på andra områden. Väldigt kort kan det beskrivas som ett genomslag för en blå feminism i relation till en röd. I dag är det fler som på olika sätt omfamnar jämställdheten. Till och med de bruna i sitt försvar av det nationella projektet.

Vad får det för konsekvenser?
– Det är svårt att svara på. Det beror helt på vad man har för politisk utgångspunkt. Vissa tycker att det är bra att analysen når nya områden. Andra menar att jämställdheten förlorar sin betydelse när allt fler, och till exempel Sverigedemokraterna, vill vara med och definiera vad begreppet innebär.
Framöver tror jag att vi får räkna med att den nationalistiska rörelsen kommer höras mer i jämställdhetsdebatten. Det märks redan i andra delar av världen. Den turkiske premiärministern Erdogan tycker till exempel att det är varje patriotisk kvinnas skyldighet att föda 3-4 barn. Sådana idéer kring genuspolitik har fått nytt genomslag och kan växa sig starkare även här i Norden.

Ulf Mellström. Pressbild

Ulf Mellström. Pressbild

Vilka andra utmaningar står den nordiska jämställdhetspolitiken inför?
– Både politiken och jämställdhetsarbetet har utgått från en vit, heteronormativ, medelklass. Många politiska reformer riktar sig till kärnfamiljen. Det har handlat om föräldrapeng, äktenskapslagstiftning och särbeskattning med utgångspunkt i heterofamiljen. Alla har inte inkluderats i utformningen av jämställdhetspolitiken, så det finns stora utmaningar. Vi behöver bredda perspektiven och se att det kan finnas behov som inte synliggörs.

Vad hoppas du att ert projekt ska få för effekter?
– Målet är att våra resultat ska vara policyrelevanta. De ska kunna användas direkt i politiskt arbete. Inom projektet håller vi fyra seminarier och vi kommer att ge ut en eller två böcker. I bästa fall mynnar arbetet ut i en stor EU-ansökan så att vi kan involvera forskare från andra Europeiska länder.

Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet