Människohandel kräver samarbete över landsgränser

Människohandeln har tagit nya former och det ställer nya krav på rättsväsendet. I veckan möts experter från olika nordiska länder för att lära av varandra.

Finlands ordförandeskap 2016– Vi måste bli bättre på att klara upp de här brotten, säger åklagaren Rudolf Christoffersen.
Han är en av huvudtalarna på konferensen ”Norden som gemensam marknad för människohandel” som hålls i Helsingfors på onsdag. Konferensen har ett genomgående jämställdhets- och genusperspektiv och riktar sig till experter inom bland annat socialtjänsten, sjukvården och polisen. Kvinnor och män drabbas delvis på olika sätt av människohandel. Kvinnor utnyttjas till exempel oftare för sexuella ändamål medan män utnyttjas till att utföra kriminella handlingar eller som oavlönad arbetskraft.

Nya former av människohandel kräver nya angreppssätt

Rudolf Christoffersen har lång erfarenhet av arbete mot människohandel i Norge. Numera jobbar han internationellt på Eurojust, som har fokus på gränsöverskridande kriminalitet. Från kontoret i Haag ser han nya former av människohandel växa fram i Europa. Det har till exempel blivit vanligare att barn utnyttjas sexuellt på internet, vilket ställer nya krav på polis och åklagare. Om bara några veckor startar rättegången mot en person i Norge som står åtalad för att ha fått barn i Filippinerna att utföra sexuella handlingar och övergrepp på andra barn medan han tittade på via internet. Han betalade en fattig familj och instruerade barnen utifrån sina egna önskningar.
– Den typen av fall har vi sett i flera nordiska länder, och de är svårlösta, säger Rudolf Christoffersen.
Ofta vet polisen inte ens i vilket land övergreppen har skett och det är svårt att efterforska, menar han.
– Streamingtrafiken kan gå över länder som vi traditionellt sett inte brukar samarbeta med och då kan det kan vara svårt att få ut bevis.

Rudolf Christoffersen. Foto: privat

Rudolf Christoffersen. Foto: privat

Ett annat exempel på en ny form av människohandel som Rudolf Christoffersen lyfter fram har koppling till flyktingkrisen. Barn som tvingas på flykt utnyttjas till kriminell verksamhet som narkotikasmuggling eller sexhandel. Många av människohandelns offer lever under stor utsatthet och där har polis och åklagare mycket kvar att lära, menar Christoffersen.
– Vi behöver bli bättre på att hantera offer som inte vill samarbeta med oss. De är så rädda för repressalier att de inte vågar ta kontakt, säger han.

Kanske skulle förtroende för rättsväsendet öka om polis och åklagare lyckades reda ut fler brott, resonerar han.
– Vi måste bli bättre på att få folk dömda. Annars signalerar vi till offren att vi inte bryr oss, säger han.

Även från politiskt håll skulle man kunna skärpa tonen, tycker Rudolf Christoffersen. Han menar att gärningsmännen kommer alldeles för lindringt undan och vill se högre straff.
– Det gäller generellt i hela Norden. Jag tycker att straffen är alldeles för låga, säger han.

 

Samarbete över gränserna ett måste

För att möta de nya formerna av människohandel krävs väl fungerande internationella samarbeten inte bara i Norden utan i hela Europa. Det krävs också specialkompetens inom rättsväsendet, menar Rudolf Christoffersen. Han nämner bland annat den norska satsningen på specialistteam som ett framgångsrikt exempel. Teamen finns i de fem största städerna och består av poliser och åklagare som arbetar specialiserat mot människohandel.
– Det finns liknande goda exempel i andra länder. Vi behöver bli bättre på att dela med oss av hur vi jobbar och vad som fungerar, så att vi kan lära av varandra, säger Rudolf Christoffersen.

Där kan onsdagens konferens fylla en lucka, tror han. Under konferensen medverkar forskare och experter från flera olika länder och med olika kompetens. Bland annat kommer Lisa Green, Länskoordinator mot människohandel i Malmö, att berätta om stadens arbete med flyktingbarn. Maija Koskenoja, överinspektör på Diskrimineringsombudsmannens byrå i Finland, kommer att tala om förövarens metoder och de psykiska konsekvenserna av människohandel ur ett jämställdhetsperspektiv. Juristen Jette Malberg och polisen Anders Morville kommer att berätta om den danska utredningen Operation Hvepsebo, som avslöjade ett fall där människor utnyttjades genom att tvingas att utföra kriminella handlingar. Det är några punkter ur programmet.

Konferensen arrangeras av diskrimineringsombudsmannen i Finland i samarbete med det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Dagen invigs av den finska diskrimineringsombudsmannen och även inrikesminister Paula Risikko kommer att finnas på plats.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet