Mansdominans består efter höstens val

Att kvinnor ska ha samma politiska makt som män ses som en självklarhet, ändå står de nordiska länderna och stampar. Färöarna har fått en regering med könsbalans, men mansdominansen är fortfarande tydlig i parlamentet. Detsamma gäller efter höstens val på Åland och efter kommunvalet i Norge.

Mia Hanström. Pressfoto

Mia Hanström. Pressfoto

Efter valet på Åland den 18 oktober är 20 av de 30 representanterna i lagtinget män.
– Det är lite, lite bättre än tidigare, men det är inte bra, säger Mia Hanström, ordförande för organisationen Feministparaplyet.
Liberalerna var vinnare i det åländska valet och bildade regering tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna. Tre av de nya ministrarna är kvinnor och fyra är män.
I valrörelsen drev Feministparaplyet på för att lyfta frågan om kvinnors representation. De flesta partierna hade en ganska jämn könsfördelning på sina listor. Störst var mansdominansen hos partierna Åländsk demokrati och Obunden samling, båda på högerkanten.

Mia Hanström framhåller att många länder har lagstiftning som tvingar partierna att ha könsbalanserade listor.
– Jag tycker att det kan diskuteras som en lösning här också. Det skulle sätta press på de partier som har svårt att göra jämställda listor, säger hon.
Könsbalans på partiernas listor är ett viktigt steg, men det är inte hela lösningen, fortsätter Mia Hanström.
– Vi behöver synliggöra fler kvinnor inom politiken och förändra bilden av politikern som en man, säger hon.
Samtidigt som ålänningarna röstade till lagtinget hölls även kommunala val. Av de nytillträdda kommunpolitikerna är i genomsnitt drygt 38 procent kvinnor.

Bättre könsbalans i Färöarnas regering

På Färöarna har kvinnorepresentationen i regeringen ökat markant efter valet den första september. Av åtta utsedda ministrar är fyra kvinnor. Tidigare regering bestod av en kvinna och sju män.
– Det här är ett stort steg framåt för jämställdheten på Färöarna. Det är första gången någonsin som 50 procent av regeringen utgörs av kvinnor, säger Erika Hayfield, assisterande professor i sociologi vid Färöarnas universitet.

Valets stora vinnare var oppositionspartiet Socialdemokraterne. Det innebär att det politiska styret på ön har gått från blått till rött. I den nya regeringskoalitionen ingår förutom Socialdemokraterne även Republikanerne och Fremskridt.
– Koalitionens kvinnorepresentation ser också väldigt bra ut i parlamentet. De har 17 representanter, varav nio stycken är kvinnor, säger Erika Hayfield. Sett till hela parlamentet är männen fortfarande i klar majoritet. Av totalt 33 representanter är 22 män.

Mansdominans i norska kommunstyrelser

Ingrid Guldvik. Pressfoto

Ingrid Guldvik. Pressfoto

I Norge hölls kommunalval den 13-14 september och även här är männen i majoritet. Radio- och tv-bolaget NRK har granskat könsfördelningen bland politikerna i 100 norska kommuner. Genomgången visar att andelen kvinnor i kommunstyrelserna ligger på i genomsnitt 38 procent, samma siffra som efter valen 2007 och 2011.
– Utvecklingen har stagnerat de senast 15 åren, säger Ingrid Guldvik, professor i statsvetenskap vid Høgskolen i Lillehammer.
Mansdominansen i de norska kommunerna är särskilt tydlig på toppositionerna. Över 70 procent av ordförandena i de norska kommunerna män, skriver tidningen Kommunal rapport. Ingrid Guldvik tycker att de politiska partierna har ett stort ansvar för att bryta det mönstret.
– Om de vill ha förändring till nästa val måste de börja redan nu. De måste lyfta fram och stötta kvinnor i sina organisationer. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka samhället. Så är det inte i Norge idag, säger hon.


Frågan
sval i Norge

Ingrid Guldvik tror att det finns en bild av att kvinnor i Norden redan har lika stor politisk makt som män och därför saknas det engagemang.
– Det hettar aldrig riktigt till i den här frågan i Norge. Jag tror att vi behöver mer diskussion, säger hon.
Detsamma gäller på Åland, menar Mia Hanström. I den åländska valrörelsen försökte Feministparaplyet synliggöra både behovet av fler kvinnor i politiken och behovet en mer feministisk politik. De uppmanade till exempel alla politiker som är feminister att svara på en enkät som sedan publicerades på organisationens hemsida.  Fler kvinnor på politiska maktpositioner betyder inte per automatik en mer feministisk politik, men den levda erfarenheten är viktig, menar Mia Hanström.
– Vi behöver kvinnor i politiken, likaväl som att vi behöver politiker från städer, landsbygd och skärgård.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet