Norden central aktör internationellt för ny minister

De nordiska länderna, med sina erfarenheter av jämställdhetsarbete, spelar en central roll när det gäller utvecklingen internationellt. Det menar Sveriges nya jämställdhetsminister Åsa Regnér. - Om inte vi i Norden driver frågor kring sexuell-och reproduktiv hälsa, kommer ingen annan att göra det. Så enkelt är det.

Åsa Regnér. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Åsa Regnér. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

Enligt ministern är det nordiska samarbetet i jämställdhetsfrågor viktigt. Både för att lära av varandra och utbyta erfarenheter, men också för att de nordiska länderna tillsammans måste sätta ned foten i globala sammanhang. Under nästa år kommer stora internationella konferenser äga rum, både kring Pekingplattformen och FN:s utvecklingsmål. En kontroversiell fråga är kvinnors rätt att bestämma över sin sexualitet och reproduktion.

– De senaste åren har världssamfundet blivit mer konservativt och det är väldigt svårt att gå framåt i dessa frågor. Jag tycker att Norden har ett stort ansvar här. Vi har fortfarande en hög mödradödlighet i världen och det beror på att man har negligerat eller helt enkelt aktivt motarbetet dessa frågor, säger Åsa Regnér, som innan ministeruppdraget var landschef för UN Women i Bolivia.

Sedan tillträdet har Åsa Regnér hunnit med ett nordiskt möte med de andra jämställdhetsministrarna. Hon tycker att länderna har intressanta erfarenheter när det gäller mäns roll i jämställdhetsarbetet och skulle gärna driva på i den frågan.

– Jag tänker att det arbetet skulle behöva konkretiseras, att vi tillsammans kan gå in i fas två och prata om vad det är som fungerar och vad vi vill uppnå.

Vill lära av Norge

Rodd. Illustration: Emma Hanquist

Illustration: Emma Hanquist

När det gäller att lära från andra nordiska länder tycker Åsa Regnér även att Norges arbete med könskvotering i styrelser är intressant. I Norge infördes den första lagen om könskvotering år 2003. Lagstiftningen innebar att alla statliga företag och publika privata företag skulle ha minst 40 procent kvinnor i styrelserna. Utvärderingarna visar att kvinnor som rekryterades hade så hög utbildning i förhållande till männen att nivån höjdes över hela linjen.

– Norge har värdefulla erfarenheter på detta område som jag tycker är intressanta.

Åsa Regnér ser även framemot att höra mer om Norges arbete med att involvera män för att förebygga våld mot kvinnor. I Norge finns stiftelsen ”Alternativ til vold”, ett kompetens-och behandlingscenter som ligger i framkant.

– De har intressanta metoder för att få män att se sitt eget agerande, att de faktiskt utövar makt genom att ta till våld och visar männen att det går att bryta mönstret. Det är framförallt det senare som är viktigt, säger Åsa Regnér.

Jämställdhetsmål ska mätas

Vilka förändringar kan då väntas i den svenska jämställdhetspolitiken? Åsa Regnér vill förnya och uppdatera de jämställdhetspolitiska målen. Exakt hur tycker hon dock är för tidigt att svara på.

– Men det måste finnas en skillnad mellan att vara en feministisk regering och en annan regering. Vi måste kunna mäta att vi faktiskt medvetet tar beslut som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män.

I dagsläget finns ett flertal pågående eller just avslutade utredningar som gäller exempelvis våld i nära relationer, jämställdhetspolitik och indikatorer för att mäta jämställdhetsprocesser. Enligt Åsa Regnér är det underlag som kommer att ge den svenska regeringen en bra utgångspunkt för en aktualiserad och uppdaterad jämställdhetspolitik.

– Jag kommer med stort intresse läsa slutsatserna i dessa rapporter. De jämställdhetspolitiska målen är snart 10 år gamla, underlagen kommer att ge oss en bra grund för att ordentligt fundera på hur man kan gå vidare.

Jämställdhetsintegrering fortsätter

I dag är jämställdhetsintegrering den svenska regeringens huvudsakliga strategi som används för att uppnå målen. Det innebär, kort sagt, att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Den tidigare borgliga regeringen gjorde stora satsningar på jämställdhetsintegrering, bland annat genom Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Nationella sekretariatet för genusforskning. Hur kommer fortsättningen se ut på detta område?

– I regeringsförklaringen står att vi ska fortsätta arbeta med jämställdhetsintegrering och betydelsen är att detta ska ske mer intensivt. Jag ser detta som ett viktigt verktyg i en feministisk regerings arbete, säger Åsa Regnér.

Hon menar att de goda erfarenheterna som finns måste kopplas till verktyg och till ambitionen att vara en feministisk regering. Precis hur det ska se ut kan Åsa Regnér inte svara på i dagsläget.

–  Jag tänker att detta ska vara ett långsiktigt arbete som man kan mäta tydligare än i dag. När det gäller detaljer återkommer jag gärna längre fram.

Vad kommer hända med myndighetssatsningen JIM som tar slut vid årsskiftet?
– Vi kommer mest troligt att utöka det arbetet. Min ambition är tydlig: jag vill att det ska vara långsiktigt och inte ad hoc, och jag vill att de samlade insatserna ska leda till ökad jämställdhet på ett antal områden. Det är ett stort arbete att få det att hänga ihop och därför måste vi hitta en bra form, avslutar Åsa Regnér.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet