Nordisk film fortsatt mansdominerad

Den nordiska filmbranschen har långt kvar till jämställdhet. Det visar ny statistik som presenterades under den pågående filmfestivalen i Göteborg. Bara en av de 98 nordiska filmer som hade premiär 2012 hade kvinnor på samtliga tunga positioner, framför och bakom kameran.

Studio Lighting.

 

 

 

 

 

 

 

Siffrorna på seminariet Gender Balance in the Nordic Film Industry talade sitt tydliga språk: Det är männen som dominerar nordisk filmindustri. Även om heltäckande statistik saknas visar tillgänglig information, framtagen av kunskapscentret Nordicom vid Göteborgs universitet, att de tre nyckelpositionerna producent, regissör och manusförfattare oftast innehas av män. Allra tyngst är mansdominansen på regissörsstolen: I Sverige regisserades 93 procent av de spelfilmer som hade premiär under 2012 av män. I Norge var samma siffra 78 procent, i Finland 82 (den finska statistiken inkluderar även 2012 års dokumentärer) och i Island var samtliga filmer som gick upp under 2012 regisserade av en man.

Men männen är inte bara i majoritet bakom kameran. I de spelfilmer som hade premiär i de nordiska länderna under 2012 spelades drygt sex av tio huvudroller av en man.

Enligt Terese Martinsson, som i arbetet med sin kandidatuppsats i kulturstudier vid Göteborgs universitet har tagit fram statistik över relationen mellan filmskapare och huvudrollsinnehavare spelar det mindre roll om personerna bakom filmen är män eller kvinnor, det är ändå männen som står i centrum för berättelsen.

– Det var kanske det som förvånade mig mest, att inte kvinnor i högre utsträckning väljer att berätta om andra kvinnor, säger hon.

Blev helt paff

Terese Martinssons siffror över de filmer som hade premiär under 2012 visar att bara en produktion, hade kvinnor på samtliga nyckelpositioner: regissör, producent, manusförfattare och huvudrollsinnehavare. Filmen ifråga var den finska produktionen Stars above.

foto_nordiskfilm2– Jag blev helt paff när jag upptäckte det, kommenterar Martinsson sina siffror.

Men även om siffrorna är dystra så visade seminariet även på ljusglimtar. Den nordiska filmindustrin ligger i framkant med att tillhandahålla könsuppdelad statistik, både jämfört med andra länder och med andra media.  Detta är avgörande för att kunna få en förändring till stånd, menade flera av seminariedeltagarna.

Flera röster från branschen poängterade också att en förändring kan vara på gång, åtminstone i Sverige. Svenska filminstitutets tydlighet i jämställdhetsfrågan har sipprat ner på gräsrotsnivå och gjort att unga kvinnor vågar ta plats i branschen, menade Sofie Björklund, från ett av Sveriges starkaste lokala filmbolag, Film i Väst.

– Det är en helt annan situation jämfört med tio år sedan. Idag domineras ansökningarna till bolagets stöd till unga filmare av unga kvinnor som är självständiga i sina val av teman och tror på det de gör, sade Björklund.

Familjefientlig kultur

Frågan om hur filmbranschens struktur bidrar till att utestänga kvinnor plockades upp av Marjo Valve, filmkonsulet från Finlands filmstiftelse, i ett uppföljande samtal om hur man inom de nordiska filminstituten arbetar med jämställdhetsfrågan.

–  En filmkarriär kräver periodvis 12-timmars arbetsdagar, något som är svårt att förena med att ha familj. Det dränerar branschen på kvinnor och gör att många övergår till att undervisa istället.

Motståndet mot kvotering av filmstödet är, enligt Valve, kompakt.

– Vi har ingen jämställdhetsagenda för filmbranschen i Finland. Om det ser bra ut för kvinnorna i statistiken är det en tillfällighet, eller ett resultat som kvinnorna har åstadkommit helt av egen kraft.

Samtidigt är det de kvinnliga biobesökarna som är den finska filmindustrins kassakor.

– Vår flitigaste finska biobesökare är en medelålders kvinna. Och de filmer som gjorts av kvinnor för kvinnor är också de som varit mest framgångsrika ute på biograferna, konstaterade Valve.

Kvalitet inget objektivt

Även Hjalmar Palmgren, chef för Svenska filminstitutets filmstöd, var självkritisk. Även om det filmavtal som trädde i kraft 2013 slår fast att produktionsstödet ska fördelas lika mellan män och kvinnor, betyder det inte att man automatiskt får en jämställd filmbransch.

– Man hör hela tiden folk som säger att man inte ska utgå från kön utan från kvalitet. Men det betyder att det skulle finnas ett objektivt mått på vad kvalitet är. Under lång tid hade vi ett system som innebär att män hade fribiljett in i branschen på grund av sitt kön, och det handlade inte om kvalitet. Det finns heller ingenting som visar att kvinnor gör sämre filmer med färre besökare. Det är en korkad diskussion – en ickefråga!

Hjalmar Palmgren uttalade också ett starkt stöd för Bechdeltestet (att två namngivna kvinnor i filmen samtalar med varandra om något annat än män), som under förra året diskuterades livligt i Sverige. Enligt Palmgren visar siffror från USA att de filmer som passerade testet också gick bättre ute på biograferna.

– Jag tycker att testet är genialt! Jag förstår inte de starka reaktionerna. Det visar hur vår kultur är skapad, hur vi talar med varandra i samhället, inte bara hur filmindustrin ser ut.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet