Nordisk genusforskning höjer rösten

De feministiska framstegen - och framstegens pris - är ett ämne i fokus när nordiska genusforskare möts i Roskilde. Konferensen "Röster i nordisk genusforskning" uppmuntrar till ökat samarbete och fler nordiska forskningsprojekt.

NIKK spade symbolGenusforskare i olika länder har mycket att lära av varandra, menar Jo Krøjer, forskare vid Roskilde universitet. Hon samordnar konferensen “Röster i nordisk genusforskning” som hålls 5-7 november.
– Målet är att det ska bli många spännande diskussioner och nya möten, säger hon.

Kan du berätta mer om vilka teman ni kommer diskutera?
– Vi utgår från sju teman som beskrivs på konferensens hemsida. Vi kommer till exempel att ha ett rundabordsamtal om strukturell rasism och nordisk identitet. Det största temat, där vi har fått in flest papers, heter ”The Gain and Pain. Life in Welfare societies”. Där kommer forskare att diskutera feministiska framsteg i Norden, men också till vilket pris framstegen har drivits fram.

Hur menar ni att de feministiska framstegen har haft ett pris?
– Vi ser till exempel att kvinnor har fått goda möjligheter att delta på arbetsmarknaden tack vare den väl utvecklade barn- och äldreomsorgen. Här har det skett stora framsteg under de senaste decennierna. Nu kan man fråga sig om de senaste årens utveckling i välfärdsinstitutionerna, med ekonomiska och strukturella förändringar, har lett till att barns och äldres välbefinnande äventyras. Lönerna och arbetsvillkoren är inte alltid bra inom de här institutionerna, så priset betalas även av dem som jobbar där.

Jo Krøjer. Foto: privat

Jo Krøjer. Foto: privat

Varför behövs en nordisk genusforskarkonferens?
– Länderna är ganska lika och därför är forskningsresultaten i ett land betydelsefulla även för de andra länderna. Vi behöver bli bättre på att se vad forskare i de andra länderna gör. Till viss del fokuserar vi på olika saker. Sverige har till exempel kommit långt inom jämställdhetsforskningen medan vi i Danmark har starkt fokus på metodutveckling i forskningen.

Vilka är det som kommer?
– Det är 150 personer anmälda. De flesta är forskare men det kommer även praktiker. Alla nordiska länder, bortset från Grönland, finns representerade och vi har dessutom deltagare från Baltikum, Sydafrika, Australien och USA. Deltagandet blir bredare än väntat, men det är vissa länder som är underrepresenterade. Det är till exempel inte så många deltagare från Finland. Vår förhoppning är att konferensen ska bli återkommande och då skulle Finland kunna vara värdland nästa år. Det skulle öka finska forskares möjligheter att delta.

Vad hoppas ni att konferensen ska få för effekter?
– Detta är den första nordiska genusforskningskonferensen i NORA:s regi, men vi hoppas att den ska följas av många fler! Vi hoppas att deltagarna ska träffa forskare och praktiker som de kanske inte har haft tillfälle att prata med tidigare. Kanske kan konferensen leda till att det startas fler nordiska forskningsprojekt framöver. Det är naturligtvis bara någonting vi kan önska, men konferensen ökar i alla fall förutsättningarna för samarbete.

Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet