Nordiska lagar mot hot och hat på nätet granskas

Hatyttringar och sexism på nätet är ett växande problem i Norden. Vilket rättsskydd finns för den som drabbas? I NIKK:s nystartade projekt kartläggs och analyseras de juridiska regleringarna i de nordiska länderna.

Moa Bladini. Foto: privat

Moa Bladini. Foto: privat

Hur näthatet ska stoppas är en aktuell fråga i alla nordiska länder. Att kommentarsfältet fylls med hotfulla och sexistiska inlägg är inte minst ett demokratiproblem, då det riskerar att tysta röster i det offentliga rummet. Men att komma åt förövarna är inte helt enkelt. Ett problem är att lagstiftningen på området inte är uppdaterad. Ett annat att det finns begränsat med forskning om hur näthatet kan bekämpas. Därför kartlägger NIKK, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet. Syftet är att bidra till ett kunskapsförankrat arbete mot nätbaserade hatyttringar, hot och kränkningar som är kopplade till kön.

– Mitt fokus ligger på den rättsliga regleringen som jag analyserar utifrån ett intersektionellt genusperspektiv. Jag vill undersöka vilka situationer som hamnar innanför lagens ramar respektive vad som faller utanför. Alltså vilka situationer som en person kan utsättas för och sakna rättsskydd, säger Moa Bladini, lektor i straffrätt, som arbetar med kartläggningen.

Hur ser näthatet, som är kopplat till kön, ut i Norden idag?
– Hat och hot på nätet är ett relativt nytt fenomen. Det är en följd av att den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Lagstiftning är ett trögt system, som inte hinner med i snabba förändringar, inte heller på detta område. Unga kvinnor är särskilt utsatta, och en del av de kränkningar de utsätts för faller utanför lagens ramar. Det kan exempelvis handla om spridandet av nakenbilder utan samtycke, som det i dagsläget inte finns reglering för i exempelvis svensk lagstiftning.

Har du redan en uppfattning kring hur lagstiftningen i Norden ser ut?
– Våra lagstiftningar är i stora delar lika även om de förstås skiljer sig åt i viss utsträckning. Spridning av integritetskänsliga uppgifter, som exempelvis nakenbilder som sprids utan samtycke, är kriminaliserat i Norge och i Finland. I Sverige står brotten förtal/förolämpning i konflikt med lagen om yttrandefrihet, som går före. Det innebär att polisen i vissa fall inte kan driva vidare en anmälan. Istället måste den drabbade själv driva en straffrätts- och/eller skadeståndsprocess. I Finland har man gjort en annan avvägning och låtit skyddet för ära och heder gå före yttrandefriheten. Men efter kritik från Europadomstolen om de mänskliga fri-och rättigheterna har de tvingats justera sin reglering.

Vad kan NIKK:s projekt ha för nytta för andra nordiska aktörer?
– Jag tänker att det här är viktig kunskap som kan leda till att synliggöra var de nordiska ländernas lagstiftning brister, men också bidra med goda exempel. Om vi ser att till exempel Norge har löst det juridiska på ett bra sätt, kan andra länder få kännedom om detta och möjlighet att ta efter. Det kan också ge samordningsvinster.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet