Nordiskt nätverk stärker jämställdheten i kommunerna

Genom att utbyta erfarenheter av hur kommuner i de nordiska länderna arbetar med jämställdhet förbättras kvaliteten för kommuninvånarna. Företrädare för kommunorganisationerna har bildat ett nordiskt nätverk som träffas återkommande. Nätverket får understöd från den nordiska stödordning som NIKK administrerar.

NIKK spade symbolDen 6-7 november i Helsingfors arrangerades en nordisk workshop om jämställdhetsintegrering på lokal nivå. Syftet med workshoppen, den andra i ordningen, var att förstärka ett nordiskt nätverk samt utbyta erfarenheter på kommunal nivå nordiska länder emellan.

Enligt Sinikka Mikola, sakkunnig för jämställdhetsfrågor vid Kommunförbundet i Finland, arbetar nätverket för en långsiktig utveckling som ska fortgå också efter att kortare projekt avslutats.

– En viktig aspekt under workshopparna är att utbyta kunskap kring jämställdhet och jämställdhetspolitik i de nordiska länderna. Vi talar mycket om hållbara argument och jämför erfarenheter, säger Mikola.

Enligt Mikola finns det både skillnader och likheter mellan de nordiska länderna.

– I Sverige talar man till exempel mer uttalat om jämställdhet. Här hemma i Finland ligger fokus primärt på ekonomi och budgetar, speciellt i ekonomiskt ansträngda tider. Ett vanligt motargument i Finland är att vi redan är jämställda eller att jämställdhet är en kvinnofråga.

Nima Mäki, forskare och arrangöradministratör för nätverket, säger att det är viktigt att lyfta fram jämställdhet som en demokratifråga.

– Jämställdhet handlar i förlängningen om mänskliga rättigheter och är därmed en kvalitetsfråga för kommuninvånarna. Det är svårt att tala om kvalitet i den kommunala servicen om inte alla invånare bemöts och tar del av resurser likvärdigta.

En av nätverkets workshoppar visade hur borgmästaren i Kristiansand i Norge testade på att ha en funktionsnedsättning och under en hel dag rörde sig runt staden i rullstol.

– Detta filmades och visades för kommuninvånarna. Både invånarna och borgmästaren fick en insyn i hur staden är uppbyggd för en viss sorts människor. När man synliggör jämlikhetsproblem synliggör man vanligtvis också ett jämställdhetsperspektiv, säger Mikola.

Stadsplanering är centralt för jämställdhetsarbetet i kommunerna. Under en av workshopparna pratade Mäki om hur jämställdhet och stadsplanering hänger ihop. En medveten stadsplanering är till exempel en stadsplanering där kvinnor känner sig trygga. I dagens läge är de flesta städer planerade så det uppstått otrygga områden för kvinnor.

– Många kvinnor känner sig otrygga i stadsmiljö. De undviker parker och mörka områden och har ofta strategier för var och hur de kan röra sig. Kanske de håller nycklar i handen som vapen. Män känner inte samma sorts rädsla. I en demokrati är det viktigt att alla ska känna sig trygga, säger Mäki. Därför är det viktigt att denna medvetenhet finns hos de som utformar staden, hela vägen från stadsbyggnadsnämnd till ansvarig planarkitekt.

Genomgripande genom workshoppen var fokus på inlärningsprocesser snarare än konkreta mål. Mäki diskuterade vikten av att formulera och definiera problemen man är ute efter att lösa i syfte att hitta lämpliga lösningar.

Mäki berättar att han tittat på hur andra länder i världen arbetat för att öka andelen män i förskolan. I Australien angavs det som skäl att manliga lärare i förskolorna får pojkar att prestera bättre. Då uppstår frågan vad det är med männens närvaro som gör att pojkarna uppvisa bättre resultat, och varför  kvinnliga förskolelärare inte har samma effekt?

Nima Mäki och Sinikka Mikola. Foto: Jeanette Öhman

Nima Mäki och Sinikka Mikola. Foto: Jeanette Öhman

– Vår slutsats är att män måste vara delaktiga i jämställhetsarbetet, jämställdhet är inte endast en kvinnofråga. Det är dock viktigt att diskutera och ha klart för sig vad det är männen ska bidra med i detta arbete så stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt inte förstärks, säger Mäki.

En annan fråga som diskuterades under workshoppen var hur socialarbetare bemöter kommuninvånarna. Behandlas kvinnor och män lika?

– Det handlar om att undvika könsstereotypa normer. Ett jämställdhetsperspektiv ska vara integrerat i alla processer enligt Mäki.

 

Resurser och entusiaster

Under workshoppen berättade Ann-Charlott Callerstig från Örebro universitet om sin forskning och implementering av jämställdhetsarbetet i den offentliga sektorn. Callerstig valde att fokusera på några praktiska resultat och vanligt förekommande problem inom kommunerna.

– En utmaning är att jämställdhetsarbete inte har tillräckligt med resurser och att arbetet förs framåt av ”entusiaster”. Ett annat vanligt problem är att många organisationer har jämställdhetsprogram och policys som aldrig egentligen implementeras. Det finns också policys utan färdiga lösningar. Många kommuner har lagt upp målsättningar, men inte exakta riktlinjer om hur målen ska nås, säger Callerstig.

Enligt Callerstig är det vanligt att kommunerna startar projekt, men att det inte finns ekonomiska resurser för att genomföra dem.

­– Projekten rinner ut i sanden och några år senare startar man nya projekt. Jag är intresserad av hur man integrerar jämställdhetsprojekt med ett långt perspektiv som i det dagliga kommunala arbetet.

En viktig del av projekten är att ge de kommunanställda verktyg så att de kan jobba med ett jämställdhetsperspektiv. Enligt Callerstig borde alla jämställdhetsprojekt inbegripa utbildning för de som ska jobba med projektet.

– Samtidigt måste vi komma ihåg att utbildning inte alltid har lett till konkreta åtgärder. Jag brukar ta bilkörning som exempel: Vi vet att det är miljömässigt dåligt att köra bil, men ändå väljer vi att ta bilen.

Callerstig sade att det handlar om att ändra sitt beteende och därmed ändra på sina värderingar och tankar.

– Ett annat exempel är kvoteringen av styrelseledamöter i Norge. Först var folk emot det, men efter implementeringen släppte kritiken och motståndet. I dag är kvotering en självklarhet, säger Callerstig.

 

Nå ut i samhället

I den förra workshoppen deltog cirka 30 politiker och tjänstemän, i denna hade antalet stigit till 40. Sinikka Mikola och Nima Mäki är överens om att det är mycket viktigt att stödja det nordiska samarbetet och nätverket inom jämställdhetsarbetet.

– Det kräver en del arbete att få ihop deltagare och på grund av kommunernas dåliga ekonomi var jag var orolig för Finlands deltagande i den här workshoppen. En till synes liten sak som resekostnader gjorde att representanter från kommunerna uteblev, säger Mikola.

Mäki och Mikola anser att en stark politisk vilja är nödvändig i det kommunala jämställdhetsarbetet. Nästa nätverksträff arrangeras i Oslo den 21-22 maj 2015.
Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet