Nytt nordiskt skolmaterial ska inspirera till feministiskt engagemang

En ny utbildningsportal ska lära gymnasieelever i Norden om kvinnors rättigheter och inspirera till engagemang. Materialet utgår ifrån FN:s kvinnokonvention och Pekingplattformens handlingsplan.

Stödordning– Det är viktigt att eleverna får kännedom om sina rättigheter. Det är verktyg för att förändra samhället, säger Hanna Björg Vilhjálmsdóttir, gymnasielärare på Island.

Det webbaserade utbildningsmaterialet är uppdelat i 12 teman och tar upp ämnen som ekonomi och lika lön, utbildning, våld, media, fred och säkerhet och hållbar utveckling. Allt ur ett jämställdhetsperspektiv. Materialet har tagits fram i projektet ”Bygga och utveckla jämställda Norden” som drivs av tre organisationer från Sverige, Danmark och Island. Tanken är att lärare i olika ämnen ska kunna använda materialet, och att det ska inspirera till engagemang och organisering bland gymnasieeleverna.

– Det finns inga läroböcker på Island som tar upp kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, ett sådant här undervisningsmaterial är bra, säger Hanna Björg Vilhjálmsdóttir, som varit med i projektets arbetsgrupp.

Hur jämställdhet behandlas i skolorna skiljer sig åt mellan länderna i Norden. När Hanne Björg Vilhjálmsdóttir blev lärare utformade hon själv en fristående kurs i genus och jämställdhet, som blev mycket populär. Efter några år fick hon vidareutbilda kollegorna, så att de kunde hålla kursen på sina skolor.

– Idag finns jämställdhetskursen på cirka 25 av Islands totalt 33 gymnasieskolor. Följden har blivit ett stort engagemang hos eleverna, som på många skolor startat egna feministklubbar!

 

Fördelar med elektronisk plattform

Hanna Björg. Pressbild.

Hanna Björg. Pressbild.

I den isländska jämställdhetskursen läggs mycket fokus på diskussion och elevernas aktiva deltagande. Allt ifrån pornografi och prostitution till arbetsmarknad och politik tas upp och analyseras utifrån ett könsmaktsperspektiv. Enligt Hanna Björg är det nya undervisningsmaterialet är ett bra komplement. På Island och i Sverige är undervisning i jämställdhet en del av skolans uppdrag. I Danmark saknas sådana skrivelser i skollagen. Det innebär att det inte finns några krav på lärarna att ta upp frågorna.

– Jag tror att det är få som undervisar i detta. Det är nog framförallt lärare som redan har ett engagemang i frågorna, säger Lise Bæk Vestermark, gymnasielärare på Roskilde gymnasium, som också varit med i arbetsgruppen.

Hon tycker att det är positivt att utbildningsmaterialet belyser kvinnors rättigheter utifrån ett brett perspektiv. Det gör att läraren kan välja mellan en rad ämnen och dyka ned i det som känns mest angeläget.

– Fördelen med en elektronisk plattform är att man kan använda länkar och klicka vidare till forskning och annat aktuellt material. Innehållet blir aldrig blir förlegat, säger Lise Bæk Vestermark.

 

Bristande kunskaper om Kvinnokonventionen

Bakgrunden till projektet ”Bygga och utveckla jämställda Norden” och materialet är Nordiskt Forum som hölls i Malmö 2014. Enligt Stéphanie Thögersen, projektledare, syntes där ett stort engagemang för frågorna bland unga – något som projektet ville bygga vidare på.

Hon menar att det finns en stor brist på kunskap om FN:s kvinnokonvention och handlingsplanen från Peking inom skolan och bland allmänheten.

– De flesta har hört om Barnkonventionen, men Kvinnokonventionen är fortfarande relativt okänd. Feministiskt engagemang blir ännu mer verkningsfullt om unga får kunskap om sina rättigheter och hur de kan bedriva förändringsarbetet utifrån det, säger Stéphanie Thögersen.
Bård: alla färger

Den här artikeln berättar om ett av de projekt som fått medel från Nordisk Jämställdhetsfond.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet