Sexköpslagen i ny debatt

Sexköpslagen debatteras livligt i Norden. Kritiker i Sverige menar att lagen fått oönskade effekter och att personer som säljer sex kan ha blivit mer utsatta. Samtidigt visar en norsk utvärdering att sexköpslagen har haft övervägande positiva resultat.

Sexköpslagen infördes i Sverige 1999 och i Norge 2009. Genom åren har lagarna varit föremål för återkommande diskussion i båda länderna. Liknande argument har framförts, men debatterna har delvis tagit olika vändning. Nyligen presenterade svenska RFSU en kunskapsöversikt om sexköpslagens konsekvenser. Utifrån den ifrågasätts det om den svenska sexköpslagen har haft avsedd effekt.. RFSU konstaterar att det verkar ha skett en attitydförändring där inte bara sexköparna, utan även de som säljer sex blir betraktade som kriminella. Organisationen menar även att riskerna för den som säljer sex verkar ha blivit större och att lagen inte i tillräcklig utsträckning kombineras med sociala stödinsatser.

Ville upphäva norska lagen

Domarklubba. Foto: Colourbox

Foto: Colourbox

I Norge har debatten om sexköpslagen rasat ända sedan den infördes. Kritiker menar att lagen är skadlig och gör personer som säljer sex mer utsatta. I höstas nådde diskussionen sin kulmen. Den norska högerregeringen ville upphäva lagen eftersom den inte ansågs ha avsedd effekt. För att utreda frågan tillsattes ett oberoende analysföretag. Deras utvärdering visade att sexköp i Norge har minskat med 20-25 procent jämfört med året innan lagen trädde i kraft. Enligt rapporten har lagen också gjort Norge mindre attraktivt för organiserad prostitution, och därför minskat risken för människohandel kopplat till prostitution.

Hanne Størset är aktiv i norska Kvinnegruppa Ottar och representerar ett nordiskt nätverk mot sexköp. Hon känner igen argumenten i den svenska debatten.

– Kritikerna framställer stigmatiseringen av kvinnorna som problemet, men det är prostitutionen är problemet. Den är skadlig för kvinnor på många sätt. Det här är en tydlig könsmaktsfråga och inte enbart ett socialt problem, säger hon.

Mer kunskap! Eller vet vi redan nog?

RFSU föreslår att Sverige ser över möjligheterna till en förändrad lagstiftning med ett tydligt rättighetsperspektiv som utgår från människor som erbjuder sex mot ersättning. I en kommentar efterlyser organisationen också ett nationellt kunskapscenter som kan samla in mer kunskap om sexköp och metoder för förebyggande arbete.

Även norska debattörer efterlyser mer kunskap, men Hanne Størset, som var med och kämpade för sexköpslagens införande i Norge, tycker inte att det behövs.

– Vi vet väldigt mycket om skadeverkningar av prostitution. Prostituerade är extremt utsatta för både fysiskt- och psykiskt våld, det visar samlad internationell forskning, säger hon.

Utredningar möter kritik
Både RFSU:s rapport och utvärderingen av lagen i Norge har väckt kritik. Båda rapporterna har beskrivits som politiska och bristande i trovärdighet.

Illustration: Emma Hanquist

Illustration: Emma Hanquist

Enligt Hanne Størset har det politiska intresset för sexköpslagen varit svalare i Norge jämfört med i Sverige. Det har inneburit att lagen inte har tillämpats i lika stor utsträckning.
– Lagen fungerar bäst om den används av polisen för att gripa sexköpare, säger hon.

Hon tror att det finns flera olika anledningar till att kriminalisering av sexköp är en het fråga. Att kvinnor går samman och vill begränsa mäns handlingsutrymme provocerar, menar hon.

Det finns även kvinnor och män som själva har valt att sälja sex. Kan inte lagen också begränsa deras handlingsutrymme?
– Kvinnor kan göra många val som är negativa, men i politiken måste man se helhetsperspektivet. Detta handlar om en kollektiv kamp för att ändra könsmaktsordningen. Vi menar att prostitution är skadligt för den enskilda personen, men inte minst att det är skadligt för samhället och relationen mellan kvinnor och män, säger Hanne Størset.


Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet