Starkt metoo-fokus under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet

När Sverige tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet för ett år sedan hade Metoo just exploderat. Det har gett avtryck i det nordiska samarbetet. Sexuella trakasserier har lyfts upp på agendan och jämställdhetsarbetet har fått extra prioritet.

– Nu gäller det att inte tappa fart, säger Sveriges jämställdhetsminister Lena Hallengren.

Efter metoo-uppropen beslutade det svenska ordförandeskapet att jämställdhetsfrågorna och särskilt sexuella trakasserier skulle få extra starkt fokus under 2018. Jämställdhetsministrarna men även till exempel kulturministrarna och justitieministrarna har lyft upp metoo-relaterade frågor på sina dagordningar.

– Jag tycker att det är bra att vi har lyckats ta hand om metoo inom det nordiska samarbetet och lyfta frågorna så kraftfullt som vi har gjort, säger Karin Bengtson, som har samordnat insatserna på jämställdhetsområdet under det svenska ordförandeskapet.

Hon berättar att det nordiska arbetet mot sexuella trakasserier har lett till flera konkreta satsningar. Det kommer till exempel släppas en nordisk metoo-handbok för rättsväsendet och kulturministrarna i Norden har tagit initiativ till en utbildningssatsning som ska förebygga sexuella trakasserier inom kultursektorn. I november arrangerade NIKK på uppdrag av det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet också ett metoo-seminarium med nordiskt-baltiskt deltagande i Stockholm. Även på nationell nivå har länderna lyft frågorna och skärpt lagstiftningen på området. Sverige och Island har till exempel infört samtyckeslagar och Danmark har skärpt sin lagstiftning för att förhindra sexuella trakasserier i den digitala världen.

Maskulinitetsfrågor ett prioriterat område

Vid sidan av metoo har det nordiska jämställdhetsarbetet under det gångna året haft särskilt fokus på jämställdhetsintegrering, mäns våld mot kvinnor samt mäns deltagande i jämställdhetsarbetet. Under våren stod Sverige värd för konferensen International Conference on Men and Equal Opportunities, ICMEO, och i samband med det genomförde Nordiska ministerrådet flera möten och seminarier med nordiska teman. Ett handlade om mäns och pojkars roll i att motverka prostitution och sexhandel. Ett annat handlade om hur man kan jobba förebyggande mot könsbaserat våld.

När det gäller arbetet med att jämställdhetsintegrera Nordiska ministerrådets organisation är det nya för i år fokuset på själva ordförandeskapet. Alla som jobbar med nordiska frågor på Sveriges regeringskansli har erbjudits jämställdhetsutbildning.

– Vi har velat säkra upp så att hela det svenska ordförandeskapet har kunskap och kan jobba med frågorna, säger Karin Bengtson.

Vill se mer fokus på arbetslivet

Jämställdhetsminister Lena Hallengren är glad över att jämställdhetsfrågorna har fått så mycket uppmärksamhet i det nordiska samarbetet under året som gått.

– Fokuset vi har haft på jämställdhet generellt i hela Nordiska ministerrådet är det jag är mest stolt över, säger hon.

Vid årsskiftet lämnar Sverige över ordförandeklubban till Island och Lena Hallengren lyfter fram jämställdhet i arbetslivet som en särskilt viktig fråga att jobba vidare med.

– Metoo satte fingret på problem som finns på arbetsmarknaden och vi har mycket mer att göra. Island är framstående på området, inte minst när det gäller lika lön. Jag tror att de kan ta frågan vidare och utveckla arbetet i Norden så att arbetsplatserna blir tryggare och att fler vågar höja sin röst, säger hon.

Som andra viktiga framtidsfrågor lyfter hon bland annat utmaningarna som kommer av att Norden har en åldrande befolkning och villkoren inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.

– Om inte de har schyssta villkor i de här yrkena kommer vi ha svårt att erbjuda den välfärd som vi i är vana vid i Norden. Vi måste se till att de här yrkesgrupperna kan leva på sina löner och pensioner, säger hon.

Nytt nordiskt program för jämställdhetsarbetet

Det är inte bara ordförandelandet som byts ut vid årsskiftet utan även det nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhetsområdet. Det nya programmet gäller för perioden 2019-2022 och sätter ramarna för det nordiska jämställdhetssamarbetet.

I det nya programmet lyfts hälsa och ”män och jämställdhet” fram som två nya delmål.

– Vi har jobbat med båda de ämnena tidigare men genom att göra dem till delmål vill vi sätta ännu mer fokus på dem. När det gäller hälsa ser vi till exempel att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken och att kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av psykisk ohälsa så det här är ett viktigt jämställdhetsområde, säger Karin Bengtson.

Det nya samarbetsprogrammet trycker på att jämställdhetsarbetet ska utgå ifrån att kvinnor och män inte är enhetliga grupper. Programmet slår också fast att andra perspektiv vid sidan av kön har betydelse i jämställdhetsarbetet, som bakgrund, funktionsförmåga, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

”Viktigt att försvara jämställdhetsarbetet tillsammans”  

Lena Hallengren tror att de nordiska länderna tjänar mycket på att samarbeta och lära av varandra på jämställdhetsområdet.

– Våra länder är väldigt lika även om vi inte alltid gör likadant. Vi är också ganska små så vi har mycket ut av att byta erfarenheter och bygga nätverk, säger hon.

Framöver tror hon också att det kommer bli extra viktigt att de nordiska länderna gemensamt står upp för jämställdhetsarbetet, som en positiv global kraft.

– Internationellt, både i Europa och i världen, ser vi att jämställdhetsfrågorna provocerar så jag tror att det kommer bli ännu viktigare att vi håller ihop och försvarar jämställdhetsarbetet tillsammans, säger hon.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet