Styrning av jämställdhet ger resultat i skolan

De nordiska länder som har tydliga formuleringar om jämställdhet i skolans styrdokument har också ett aktivt jämställdhetsarbete. Det visar en ny nordisk rapport som tagits fram av Skolverket i Sverige. Rapporten presenterar också olika modeller för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete i skolan.

Rapporten Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden.

Rapporten Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden lanserade vid en konferens i maj 2013 arrangerad av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, NMR. Det är också NMR som har beställt rapporten.

Rapporten konstaterar att det inte finns någon enhetlig modell för jämställdhetsarbetet vid förskolor och skolor i Norden. Jämställdhetsarbetet ser väldigt olika ut i de nordiska länderna, vilket rapporten ger exempel på.

– Det är praktikernas röster som hörs i rapporten – de ger en bild av vad som görs i Norden, säger fil dr Mia Heikkilä som skrivit rapporten tillsammans med Lisa Andersson Tengnér och Ulrika Eklund. Grunden för rapporten är 59 intervjuer med skolpersonal, skolförvaltningar och skolpolitiker samt elva besök på förskolor och skolor i samtliga nordiska länder och självstyrande områden.

Tydlighet ger genomslag

Mia Heikkilä, fil dr i pedagogik

Mia Heikkilä, fil dr i pedagogik

Rapporten visar att det är mycket tydligt att formuleringar om jämställdhet både i nationella och lokala styrdokument för skolan spelar roll för vilken typ av jämställdhetsarbete som finns på de enskilda förskolorna och skolorna. De sätt som de nordiska länderna har skrivit fram jämställdhetsfrågan i förskolan och skolan skiljer sig åt. De länder som saknar reglering gällande jämställdhet i skolans styrdokument tenderar också att inte ha ett aktivt pågående arbete.

– Om jämställdhet finns inskrivet i skolans styrdokument får det genomslag hos medarbetarna, till skillnad från om det bara finns med i generella jämställdhetslagar, säger Mia Heikkilä.

I Danmark, Färöarna och Grönland finns ingen formulering i läroplanen som specifikt ringar in jämställdhetsarbetet. Danmarks läroplan har skrivningar om demokrati och jämlikhet, men inte om jämställdhet eller kön.

Tre steg för jämställdhetsarbetet

Rapporten presenterar tre olika steg där en skola, kommun eller region kan befinna sig när det gäller att förändra för att uppnå jämställdhet i sin organisation. De här stegen kan beskrivas som sätt att förstå vad i processen som leder till jämställdhet, och var i processen som organisationen befinner sig. Vad är det som karaktäriserar en organisation som precis har börjat sitt arbete? Vad är det som karaktäriserar en kommun som arbetat länge med den här frågan?

Stegen benämns det privata steget, det interna steget och det externa steget. Det privata steget karaktäriseras av att jämställdhetsarbetet ses som en privat angelägenhet – både gällande att frågan handlar om enskilda individer och att den ska genomdrivas av eldsjälar. Det interna steget är det vanligaste bland de intervjuade personerna. Det är också den nivån där ledningen på en skola kan förledas att tro att arbetet är väldigt hållbart, eftersom det är synligt för andra. Det sista steget kallas det externa steget. Det här steget präglas av ett arbete med hög grad av systematik, insyn och kommunikation.

– Jämställdhetsarbete är ett utvecklingsområde för skolan, inte en metod, säger Mia Heikkilä. Kunskapssyn, ledningsstöd samt mål och organisation för arbetet är avgörande för framgång och hållbarhet.

Logotype för Nordiska ministerrådet Logotyp för Nationella sekretariatet för genusforskning Logotyp för Göteborgs universitet